För ganska precis trettio år sedan så blev jag utmanad av Torbjörn Larsson, min lärare i statskunskap, som ställde frågan: vad är viktigast, att beslutet är fattat i demokratisk ordning eller att beslutets innehåll är demokratiskt? Jag slet länge med den frågan utan att riktigt kunna svara. Nu tror jag att jag äntligen kan svara på frågan.
Det jag förstod direkt var att frågan pekade på det grundläggande i vad som definierar ett styrelseskick som respekterar och inkluderar medborgarna.
Varje avsteg från någon av dessa pelare i den demokratiska beslutsprocessen, hur små dessa steg än må vara, så underminerar de det plan vi menar när vi refererar till det ”sluttande planet”. Ord som ”politikerförakt” och ”pampvälde” ploppar liksom upp som ett brev på posten.
Att inom den politiska beslutsprocessen låta målet helga medlen är ett sådant steg. Att låta prestige gå före rätt är ytterligare ett steg. Vilket steg som till slut får det att tippa över vet vi aldrig. Det enda vi vet, är att då faller vi ner i diktaturens avgrund.
Frågan var avsiktligt felställd. Det finns inget antingen eller. Vi får aldrig göra avkall på det något av dessa fundament. Båda är lika viktiga borde jag ha svarat den där vårdagen 1989.
Det var inte sex års universitetsstudier, det var sex år som praktiserande oppositionspolitiker i moderatstyrda Vallentuna som till slut knäckte docent Larssons tankenöt.
11 juni 2019
Om idrott är bra medicin, så måste man ju få tillgång till den. Hur svårt kan det va!
Stockholmsidrottens skriande behov av idrottshallar måste tillgodoses! Nu är det bråttom och då gäller det att vara kreativ och okonventionell.
Därför har jag, Lars Bryntesson och Conny Fogelström skrivit en motion till Stockholms Regionfullmäktige där vi föreslår:
- att uppdra till Fastighets- och servicenämnden samt Trafiknämnden att inventera regionens fastighetsbestånd, såväl ägda, arrenderade och hyrda, i syfte att bedöma vilka lokaler som skulle vara möjliga och lämpliga att upplåtas till idrottsrörelsen
- att uppdra till Regionstyrelsen att, i samverkan med länets kommuner, låta utarbeta ett regionalt program för lokalförsörjning för idrottsändamål i Stockholmsregionen.
Föreningslivet i allmänhet och idrottsrörelsen i synnerhet har en stor och betydande roll i folkhälsoarbetet. Idrotten är idag den verksamhet där flest barn och ungdomar är fysiskt aktiva. De ideella insatser som görs står för en samhällsnytta som vida överskrider de bidrag och investeringar i anläggningar som kommunerna, regionen och staten tillskjuter verksamheten. Det är med andra ord inte bara viktigt för folkhälsan, utan också en god ekonomisk satsning.
Men det finns också behov som inte är tillräckligt väl tillgodosedda. Den stora variationen, och i många fall uppenbara brist, på idrottshallar som finns i regionen är en starkt begränsande faktor för att idrottsrörelsen fullt ut ska kunna skapa samhällsnytta. Med regionens stora befolkningstillväxt kommer hallbristen sannolikt att förvärras ytterligare om inte något radikalt sker för att bättre möta behoven. Det är framför allt ändamålsenliga idrottshallar av tillräcklig storlek och med rätt typ av utrustning, som behövs. Men även anläggningar för ”smala” idrotter, som i en enskild kommun är alltför små för att den kommunen ska kunna lösa anläggningsbehovet, är ett historiskt eftersatt problem. Här behövs initiativ för att lösa dessa behov på regional nivå.
Regionen äger ett stort antal byggnader av olika slag i hela länet. Dessa byggnader används idag inte till fullo, av olika skäl. Det kan vara allt från gamla garage till tomma butikslokaler som inte längre uppfyller de krav som tidigare verksamheter och hyresgäster ställer idag. Flera idrotter har inte behov av ”standardhallar” utan skulle klara sig väl så bra med lägre takhöjder och okonventionell planlösning. Det kan gälla t ex olika kampidrotter, dans, parkour, tyngdlyftning etc. Det är olyckligt att många av dessa idrotter idag trängs med de stora inomhusbollsporterna om utrymmet i ”standardhallar”, dvs de som det idag är stor brist på. Om det skulle vara möjligt att göra nya okonventionella utrymmen tillgängliga för relevanta idrotter så skulle de stora hallarna avlastas och därmed alla idrotter få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet.
Vi Socialdemokrater ser att god tillgång till ändamålsenliga idrottshallar är viktigt för att kunna erbjuda regionens invånare ett roligare och friskare liv i ett växande och hållbart samhälle. Vi kan också konstatera att allt fler får FaR (Fysisk aktivitet på recept) istället för läkemedel, som botemedel från flera av våra folksjukdomar. Det är en bra utveckling eftersom biverkningarna av detta i stort sett enbart är goda. Men om möjligheten att använda receptet begränsas pga. brist på anläggningar så riskerar det att stanna vid en god intention utan bestående effekt. Därmed ligger det även i regionens intresse, som ansvarig för hälso- och sjukvården, att bidra till tillräcklig tillgång till anläggningar som är tillgängliga för olika typer av idrott.
Därför har jag, Lars Bryntesson och Conny Fogelström skrivit en motion till Stockholms Regionfullmäktige där vi föreslår:
- att uppdra till Fastighets- och servicenämnden samt Trafiknämnden att inventera regionens fastighetsbestånd, såväl ägda, arrenderade och hyrda, i syfte att bedöma vilka lokaler som skulle vara möjliga och lämpliga att upplåtas till idrottsrörelsen
- att uppdra till Regionstyrelsen att, i samverkan med länets kommuner, låta utarbeta ett regionalt program för lokalförsörjning för idrottsändamål i Stockholmsregionen.
Föreningslivet i allmänhet och idrottsrörelsen i synnerhet har en stor och betydande roll i folkhälsoarbetet. Idrotten är idag den verksamhet där flest barn och ungdomar är fysiskt aktiva. De ideella insatser som görs står för en samhällsnytta som vida överskrider de bidrag och investeringar i anläggningar som kommunerna, regionen och staten tillskjuter verksamheten. Det är med andra ord inte bara viktigt för folkhälsan, utan också en god ekonomisk satsning.
Men det finns också behov som inte är tillräckligt väl tillgodosedda. Den stora variationen, och i många fall uppenbara brist, på idrottshallar som finns i regionen är en starkt begränsande faktor för att idrottsrörelsen fullt ut ska kunna skapa samhällsnytta. Med regionens stora befolkningstillväxt kommer hallbristen sannolikt att förvärras ytterligare om inte något radikalt sker för att bättre möta behoven. Det är framför allt ändamålsenliga idrottshallar av tillräcklig storlek och med rätt typ av utrustning, som behövs. Men även anläggningar för ”smala” idrotter, som i en enskild kommun är alltför små för att den kommunen ska kunna lösa anläggningsbehovet, är ett historiskt eftersatt problem. Här behövs initiativ för att lösa dessa behov på regional nivå.
Regionen äger ett stort antal byggnader av olika slag i hela länet. Dessa byggnader används idag inte till fullo, av olika skäl. Det kan vara allt från gamla garage till tomma butikslokaler som inte längre uppfyller de krav som tidigare verksamheter och hyresgäster ställer idag. Flera idrotter har inte behov av ”standardhallar” utan skulle klara sig väl så bra med lägre takhöjder och okonventionell planlösning. Det kan gälla t ex olika kampidrotter, dans, parkour, tyngdlyftning etc. Det är olyckligt att många av dessa idrotter idag trängs med de stora inomhusbollsporterna om utrymmet i ”standardhallar”, dvs de som det idag är stor brist på. Om det skulle vara möjligt att göra nya okonventionella utrymmen tillgängliga för relevanta idrotter så skulle de stora hallarna avlastas och därmed alla idrotter få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet.
Vi Socialdemokrater ser att god tillgång till ändamålsenliga idrottshallar är viktigt för att kunna erbjuda regionens invånare ett roligare och friskare liv i ett växande och hållbart samhälle. Vi kan också konstatera att allt fler får FaR (Fysisk aktivitet på recept) istället för läkemedel, som botemedel från flera av våra folksjukdomar. Det är en bra utveckling eftersom biverkningarna av detta i stort sett enbart är goda. Men om möjligheten att använda receptet begränsas pga. brist på anläggningar så riskerar det att stanna vid en god intention utan bestående effekt. Därmed ligger det även i regionens intresse, som ansvarig för hälso- och sjukvården, att bidra till tillräcklig tillgång till anläggningar som är tillgängliga för olika typer av idrott.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)