Huvudtema för månadsbrevet denna gång är rikspolitiken, men först några rader om vad som hänt lokalt.
I början av månaden debatterades och beslutades kommunens budget för nästa år. Som vanligt så var inte alliansen debattsugen, men på slutet tog det fart när moderaternas företrädare Parisa Liljestrand tog bladet från munnen och under 5 minuter, nästan utan några andningspauser meddelade att allt som vår finansminister Magdalena Andersson gjort var fel och åter igen fel. Att den socialdemokratiska finanspolitiken räddade Vallentuna kommun från ett stort underskott för 2021 och istället blev ett överskott på 139 miljoner glömde Parisa bort att berätta.
Några viktiga saker att komma ihåg till nästa år när kommuninvånarna kommer börja märka av alliansens ekonomiska svångremspolitik. Alliansen sänker skatten med 10 öre (9,5 miljoner), tänk på det när alliansens företräder svarar med att ekonomin är ansträngd och att det inte finns utrymme för den vård, skola och omsorg som skattebetalarna förväntar sig. Skattesänkningen motsvarar 20-25 kr/mån för medelinkomsttagaren.
Veckan efter fattades beslut om att flytta kommunkontoret till gymnasiet på andra sidan järnvägen. Som vi tidigare informerat om så sa socialdemokraterna NEJ till en flytt.
Att investera flera hundra miljoner kronor i en ny lokalisering av kommunkontoret, när vi samtidigt ser behovet av renovering och modernisering av bl.a. våra skolor, är inte försvarbart. Utredning är ett hastverk utan riktiga konsekvens och riskanalyser, bl.a. när det gäller arbetsmiljö och ekonomi.
Någon plan för Vallentuna centrums framtida utveckling fanns inte heller – vad händer med alla näringsidkare och handlare då beslutet har stor påverkan på besöksfrekvensen och kundunderlaget.
Jag väljer att citera en kamrat från kommunala gruppens möte 9 juni - ”låt borgarna bygga tegel, vi bygger välfärd”
Efter vår partiledare och statsminister Stefan Löfvens ansvarstagande beslut i måndags att inte utlysa extra val så har talmannen gett moderaternas Ulf Kristersson uppdrag att undersöka förutsättningarna för en borgerlig regering, en regering som i så fall kräver stöd från Sverigedemokraterna. För tre år sedan hade något sådant varit helt uteslutet, om man ska tro på de utfästelser som gjordes från samtliga allianspartier inför valet 2018. Men redan dagarna efter valet så bröt Moderaterna och Kristdemokraterna det löftet. Nu ser vi att även Liberalerna valt att gå den vägen, efter att ensidigt ha förklarat att ”januariavtalet” och dess 73 punkter inte längre är giltigt och förklarat att de är beredda att stödja en regering där Sverigedemokraterna får inflytande. Än så länge hedrar Centerpartiet och Annie Lööf detta avtal och meddelat att centern inte kommer stödja en sådan regering.
Man kan sammanfatta det parlamentariska läget med att Ulf Kristersson får svårt att bilda en regering men lite lättare att få igenom en budget. För Stefan Löfven är det tvärtom. Så även om det slutar med att Stefan Löfven kommer tillbaka som statsminister så kommer den stora prövningen till hösten. Två gånger har Stefan Löfven varit tvungen att regera med en M+KD-budget och det gör han aldrig igen, om jag förstått hans uttalande rätt. Så vad som än händer de närmaste veckorna så kan vi inte blåsa faran över.
En sak ska alla ha klart för sig – vi socialdemokrater är alltid redo för valrörelse!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar