05 februari 2016

03 februari 2016

Vad är det man mörkar?

I över ett år har jag väntat på att få ta del av den besiktning som gjordes av ishallen förra vintern. Jag är inte ensam om denna önskan, även hyresgästerna (idrottsföreningarna i ishallen) har undrat men vi har alla fått svaret att det fortfarande är s.k. ”arbetsmaterial” som inte får lämnas ut. Rätt eller fel, det är något som juristerna får leka med, men moraliskt är det åt pipan då innehållet kan ha stor inverkan på verksamheterna i ishallen. Är det hälsofarligt?, måste lokalerna utrymmas?, kan verksamheten fortsätta;?, osv.?

Frågorna är många, men svaren är inga!

19 januari 2016

Fråga, men inget svar

Under 6 dagar i december drabbades Vallentuna ishall av ett driftstopp med följden att Fritidsnämnden inte klarade av att uppfylla sitt uppdrag, att erbjuda fungerande anläggningar till föreningar, skolor och allmänheten.


Som svar på min enkla fråga i kommunfullmäktige igår - "hur säkerställer Vallentuna kommun att detta inte sker igen?" - till Fritidsnämndens ordförande Lars Carlsson (c) så fick jag som svar att det inte var fritidsnämndens ansvar utan att - ”det är Samhällsbyggnadsförvaltningens åtagande att se till att det ska fungera". Till detta svar kom också ett förtydligande från ordförande, nämligen att - "hade det varit Fritidsnämnden som hade skött lokalerna så är jag helt säker på att vi inte hade haft samma situation ".

I övrigt utgjordes ordförandes svar av en felbeskrivning som bland annat innehöll att det är gamla grejer och att det varit problem med elektriciteten plus lite annat om ventiler och redundans.

Något svar på frågan fick jag inte, istället fick jag en bortförklaring (inkl. ett skyllaifrån) och lite tekniskt hokuspokus. Sedan får man tolka hans svar om Samhällsbyggnadsförvaltningens kompetens att sköta lokaler kontra Fritidsnämndens, hur man vill.

Jag får nog ställa frågan till någon som kan svara nästa gång.

18 januari 2016

"föreningsdialog?"

Dialog:
Från tidigt 1200-tal, från fornfranska dialoge litterärt arbete bestående av ett samtal mellan två eller flera personer, från latinska dialogus, från grekiska dialogos konversation, dialogue, relaterat till dialogesthai samtala från, dia-, tvärs, genom, (se dia-) + legein tala (se lektion (n.)). Innebörden breddas till ett samtal på 1300-talet.


Monolog:
Ett längre tal från en person. Vanligt i bl a massmedia, undervisning, ståuppkomik, och i andra teatersammanhang, till exempel i en pjäs, där en roll uttrycker tankar, funderingar, eller liknande.

23 december 2015

Skenhelighet

Skenhelig enligt Svenska akademien

hycklat from el. oförvitlig


vilket i klartext är att låtsas vara god eller ärlig.


Här kommer några exempel:

- Att på Facebook skriva ”Fantastiska verksamheter som fyller vardagen för hundratals personer i alla olika åldrar. Allt engagemang av detta slag ska uppmärksammas!” eller ” håller med om att all ideell verksamhet måste lyftas och synliggöras” när man företräder ett parti som vill införa höjda avgifter för föreningslivet.


- Att i talarstolen slå för sig bröstet och tala om hur viktigt det är med de ideella krafterna i föreningslivet samtidigt som bidragsbudgeten till föreningslivet inte ändrats på 5 år.


- Att börja med att betona vikten av dialog med föreningslivet för att i nästa stund avskaffa dialogmöten som föreningarna vill behålla.


Tyvärr så är detta inga påhittade exempel utan det är en kort sammanfattning av Alliansens föreningspolitiska agerande 2015.

ps. här kommer ett filmtips till Jul – ” Grinchen – julen är stulen” – som skulle kunna vara taget direkt från Alliansens plattform ds.

14 december 2015

Bygg en inomhushall för friidrott och fotboll

Idag lämnade jag in en motion om att utveckla VallentunaIdrotten. Nu kan vi bara hoppas på att fullmäktige i Vallentuna också vill.



Motion
Att idrotten skulle vara årstidsbunden är något som hör historien till. Idag utövas idrott i alla dess former året runt och många sporter har tävlingssäsong från januari till december.

I Vallentuna har flera idrotter svårt att bedriva sin verksamhet under vintertid eftersom det idag är problem med att hålla banor och planer rena från snö och is och fullgoda inomhusalternativ saknas. Att som idag istället tvinga invånarna i Vallentuna pendla till andra kommuner för att kunna utöva sin idrott är inte hållbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt.

En träningsanläggning som ger barn, ungdomar och vuxna möjlighet att ägna sig åt den aktivitet man vill utan att bristen på anläggningar sätter käppar i hjulet är en förutsättning om en framtidsinriktad kommun ska kunna fortsätta att växa och utvecklas.

Exempel på placering av en inomhushall är Lindholmen som dels har ändamålsenlig mark som kommunen äger och dels är ett område där många nya bostäder planeras.

Därför föreslår vi Socialdemokrater i Vallentuna:
att Vallentuna kommun uppför en permanent inomhushall för friidrott och fotboll

23 november 2015

Barns stillasittande kräver 1 timmes idrott per dag

Idag är det en klassfråga vilka som rör på sig eller tränar olika sporter. De som redan gör fysiska aktiviteter, gör det mer idag men problemet är att de som inte rör sig, blir fler. Därför är det viktigt att fråga varför fler inte känner sig lockade av de fysiska aktiviteterna i t. ex skolan.

Barn och ungdomar måste ha en viss aktivitetsnivå, minst 1 timme per dag för att må bra och kunna prestera i skolans teoretiska ämnen (de barn/ungdomar som redan har 1 timme via föreningslivet e. dyl. mår inte sämre av en extra timme).

Bunkeflo-projektet är troligtvis den största undersökningen som har gjorts i Sverige för att mäta effekterna av motorisk träning. Den genomfördes på en skola i Malmö där 220 barn med liknande bakgrund deltog i studien. En grupp hade skolidrott två gånger i veckan (vilket ofta är fallet i svenska skolan). Den andra gruppen hade tre idrottslektioner och två träningspass ledda av idrottsklubbar, i veckan. Resultaten av träningen visades sig redan efter ett par år. Skillnader syntes på skrivförmåga, läsförmåga och matematik där gruppen med mer rörelse fick bättre resultat än jämförelsegruppen.

Acki Wästlund, idrottslärare, beteendevetare och skolutvecklare beskriver elevernas hälsoproblem som en orsak till sjunkande resultat. (Debattboken »Avstressa skolan! Den glömda skoldebatten«, där hon samlat data om drygt 22 000 elever på ett sextiotal skolor i Sverige).
Nästan hälften av eleverna i studien hade för låg syretillförsel till hjärnan för att orka med skolarbetet under en vanlig dag. 0,25 liter syre/minut krävs för att sova och 0,9 liter för att klara av att diska för hand eller dammsuga. För hälften av eleverna låg värdena där emellan. Ofta går elevernas dagsenergi åt till att ta sig till skolan eller att delta i en idrottslektion. Enligt Wästlunds databas, ägnar sig 40 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna åt någon fysisk träning alls. Var tredje elev är muskelsvag, har dålig rörlighet eller dåliga matvanor. Var fjärde elev är överviktig och lika hög andel sover dåligt. Nästan var femte elev känner sig stressad.

Ur grundskolans läroplan:
”Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter”.


Hur görs det idag? Skapas verkligen ett intresse? Vilka rörelseaktiviteter läggs det mest tyngdpunkt vid? Fångar man upp hur ungdomar i dag vill röra på sig? Misstolkar lärare och elever ordet ”idrott” idag? Är kanske engelskans ”Physical education” mer klargörande?
 
Vi tycker det är tydligt att idrottsämnet fått ge vika för skolans teoriämnen och då, utifrån dagens perspektiv, möjligen stagnerat och fastnat i gamla strukturer.

De elever som har minst lust att röra sig, men kanske har mest behov, väljer att undvika idrotten i skolan. Varför, när ämnet är så viktigt? Kan det ha att göra med att man sällan är så utsatt som när man ska hoppa över en plint eller göra kullerbytta inför andra? Eller att läraren ännu 2015 låter den bästa eleven i gruppen göra lagindelning? (Lägg till att man är överviktig eller saknar bollkänsla och att mobbingsituationerna vid ombyte inte minskat).

Vid en utökning av ämnet ses de samhällsekonomiska effekterna som entydigt positiva i förlängningen. En satsning innebär ökade skatteintäkter,
ökad produktivitet och sänkta sjukvårdskostnader. Man bör även lägga till att bättre studieresultat ger möjlighet till högre utbildning. Ju fler som gillar fysiska aktiviteter som sport, kroppsrörelse, dans, desto bättre för folkhälsan och utöver folkhälsoaspekten mår t. ex idrottsvärlden, precis som musikvärlden, bra av en bred bas.

Catharina Fridén Hedrenius och Jerri Bergström, Vallentuna Socialdemokratiska Arbetarekommun