Skenhelig enligt Svenska akademien
hycklat from el. oförvitlig
vilket i klartext är att låtsas vara god eller ärlig.
Här kommer några exempel:
- Att på Facebook skriva ”Fantastiska verksamheter som fyller vardagen för hundratals personer i alla olika åldrar. Allt engagemang av detta slag ska uppmärksammas!” eller ” håller med om att all ideell verksamhet måste lyftas och synliggöras” när man företräder ett parti som vill införa höjda avgifter för föreningslivet.
- Att i talarstolen slå för sig bröstet och tala om hur viktigt det är med de ideella krafterna i föreningslivet samtidigt som bidragsbudgeten till föreningslivet inte ändrats på 5 år.
- Att börja med att betona vikten av dialog med föreningslivet för att i nästa stund avskaffa dialogmöten som föreningarna vill behålla.
Tyvärr så är detta inga påhittade exempel utan det är en kort sammanfattning av Alliansens föreningspolitiska agerande 2015.
ps. här kommer ett filmtips till Jul – ” Grinchen – julen är stulen” – som skulle kunna vara taget direkt från Alliansens plattform ds.
23 december 2015
14 december 2015
Bygg en inomhushall för friidrott och fotboll
Idag lämnade jag in en motion om att utveckla VallentunaIdrotten. Nu kan vi bara hoppas på att fullmäktige i Vallentuna också vill.
Motion
Att idrotten skulle vara årstidsbunden är något som hör historien till. Idag utövas idrott i alla dess former året runt och många sporter har tävlingssäsong från januari till december.
I Vallentuna har flera idrotter svårt att bedriva sin verksamhet under vintertid eftersom det idag är problem med att hålla banor och planer rena från snö och is och fullgoda inomhusalternativ saknas. Att som idag istället tvinga invånarna i Vallentuna pendla till andra kommuner för att kunna utöva sin idrott är inte hållbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt.
En träningsanläggning som ger barn, ungdomar och vuxna möjlighet att ägna sig åt den aktivitet man vill utan att bristen på anläggningar sätter käppar i hjulet är en förutsättning om en framtidsinriktad kommun ska kunna fortsätta att växa och utvecklas.
Exempel på placering av en inomhushall är Lindholmen som dels har ändamålsenlig mark som kommunen äger och dels är ett område där många nya bostäder planeras.
Därför föreslår vi Socialdemokrater i Vallentuna:
att Vallentuna kommun uppför en permanent inomhushall för friidrott och fotboll
Motion
Att idrotten skulle vara årstidsbunden är något som hör historien till. Idag utövas idrott i alla dess former året runt och många sporter har tävlingssäsong från januari till december.
I Vallentuna har flera idrotter svårt att bedriva sin verksamhet under vintertid eftersom det idag är problem med att hålla banor och planer rena från snö och is och fullgoda inomhusalternativ saknas. Att som idag istället tvinga invånarna i Vallentuna pendla till andra kommuner för att kunna utöva sin idrott är inte hållbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt.
En träningsanläggning som ger barn, ungdomar och vuxna möjlighet att ägna sig åt den aktivitet man vill utan att bristen på anläggningar sätter käppar i hjulet är en förutsättning om en framtidsinriktad kommun ska kunna fortsätta att växa och utvecklas.
Exempel på placering av en inomhushall är Lindholmen som dels har ändamålsenlig mark som kommunen äger och dels är ett område där många nya bostäder planeras.
Därför föreslår vi Socialdemokrater i Vallentuna:
att Vallentuna kommun uppför en permanent inomhushall för friidrott och fotboll
23 november 2015
Barns stillasittande kräver 1 timmes idrott per dag
Idag är det en klassfråga vilka som rör på sig eller tränar olika sporter. De som redan gör fysiska aktiviteter, gör det mer idag men problemet är att de som inte rör sig, blir fler. Därför är det viktigt att fråga varför fler inte känner sig lockade av de fysiska aktiviteterna i t. ex skolan.
Barn och ungdomar måste ha en viss aktivitetsnivå, minst 1 timme per dag för att må bra och kunna prestera i skolans teoretiska ämnen (de barn/ungdomar som redan har 1 timme via föreningslivet e. dyl. mår inte sämre av en extra timme).
Bunkeflo-projektet är troligtvis den största undersökningen som har gjorts i Sverige för att mäta effekterna av motorisk träning. Den genomfördes på en skola i Malmö där 220 barn med liknande bakgrund deltog i studien. En grupp hade skolidrott två gånger i veckan (vilket ofta är fallet i svenska skolan). Den andra gruppen hade tre idrottslektioner och två träningspass ledda av idrottsklubbar, i veckan. Resultaten av träningen visades sig redan efter ett par år. Skillnader syntes på skrivförmåga, läsförmåga och matematik där gruppen med mer rörelse fick bättre resultat än jämförelsegruppen.
Acki Wästlund, idrottslärare, beteendevetare och skolutvecklare beskriver elevernas hälsoproblem som en orsak till sjunkande resultat. (Debattboken »Avstressa skolan! Den glömda skoldebatten«, där hon samlat data om drygt 22 000 elever på ett sextiotal skolor i Sverige). Nästan hälften av eleverna i studien hade för låg syretillförsel till hjärnan för att orka med skolarbetet under en vanlig dag. 0,25 liter syre/minut krävs för att sova och 0,9 liter för att klara av att diska för hand eller dammsuga. För hälften av eleverna låg värdena där emellan. Ofta går elevernas dagsenergi åt till att ta sig till skolan eller att delta i en idrottslektion. Enligt Wästlunds databas, ägnar sig 40 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna åt någon fysisk träning alls. Var tredje elev är muskelsvag, har dålig rörlighet eller dåliga matvanor. Var fjärde elev är överviktig och lika hög andel sover dåligt. Nästan var femte elev känner sig stressad.
Ur grundskolans läroplan:
”Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter”.
Hur görs det idag? Skapas verkligen ett intresse? Vilka rörelseaktiviteter läggs det mest tyngdpunkt vid? Fångar man upp hur ungdomar i dag vill röra på sig? Misstolkar lärare och elever ordet ”idrott” idag? Är kanske engelskans ”Physical education” mer klargörande?
Vi tycker det är tydligt att idrottsämnet fått ge vika för skolans teoriämnen och då, utifrån dagens perspektiv, möjligen stagnerat och fastnat i gamla strukturer.
De elever som har minst lust att röra sig, men kanske har mest behov, väljer att undvika idrotten i skolan. Varför, när ämnet är så viktigt? Kan det ha att göra med att man sällan är så utsatt som när man ska hoppa över en plint eller göra kullerbytta inför andra? Eller att läraren ännu 2015 låter den bästa eleven i gruppen göra lagindelning? (Lägg till att man är överviktig eller saknar bollkänsla och att mobbingsituationerna vid ombyte inte minskat).
Vid en utökning av ämnet ses de samhällsekonomiska effekterna som entydigt positiva i förlängningen. En satsning innebär ökade skatteintäkter, ökad produktivitet och sänkta sjukvårdskostnader. Man bör även lägga till att bättre studieresultat ger möjlighet till högre utbildning. Ju fler som gillar fysiska aktiviteter som sport, kroppsrörelse, dans, desto bättre för folkhälsan och utöver folkhälsoaspekten mår t. ex idrottsvärlden, precis som musikvärlden, bra av en bred bas.
Catharina Fridén Hedrenius och Jerri Bergström, Vallentuna Socialdemokratiska Arbetarekommun
Barn och ungdomar måste ha en viss aktivitetsnivå, minst 1 timme per dag för att må bra och kunna prestera i skolans teoretiska ämnen (de barn/ungdomar som redan har 1 timme via föreningslivet e. dyl. mår inte sämre av en extra timme).
Bunkeflo-projektet är troligtvis den största undersökningen som har gjorts i Sverige för att mäta effekterna av motorisk träning. Den genomfördes på en skola i Malmö där 220 barn med liknande bakgrund deltog i studien. En grupp hade skolidrott två gånger i veckan (vilket ofta är fallet i svenska skolan). Den andra gruppen hade tre idrottslektioner och två träningspass ledda av idrottsklubbar, i veckan. Resultaten av träningen visades sig redan efter ett par år. Skillnader syntes på skrivförmåga, läsförmåga och matematik där gruppen med mer rörelse fick bättre resultat än jämförelsegruppen.
Acki Wästlund, idrottslärare, beteendevetare och skolutvecklare beskriver elevernas hälsoproblem som en orsak till sjunkande resultat. (Debattboken »Avstressa skolan! Den glömda skoldebatten«, där hon samlat data om drygt 22 000 elever på ett sextiotal skolor i Sverige). Nästan hälften av eleverna i studien hade för låg syretillförsel till hjärnan för att orka med skolarbetet under en vanlig dag. 0,25 liter syre/minut krävs för att sova och 0,9 liter för att klara av att diska för hand eller dammsuga. För hälften av eleverna låg värdena där emellan. Ofta går elevernas dagsenergi åt till att ta sig till skolan eller att delta i en idrottslektion. Enligt Wästlunds databas, ägnar sig 40 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna åt någon fysisk träning alls. Var tredje elev är muskelsvag, har dålig rörlighet eller dåliga matvanor. Var fjärde elev är överviktig och lika hög andel sover dåligt. Nästan var femte elev känner sig stressad.
Ur grundskolans läroplan:
”Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter”.
Hur görs det idag? Skapas verkligen ett intresse? Vilka rörelseaktiviteter läggs det mest tyngdpunkt vid? Fångar man upp hur ungdomar i dag vill röra på sig? Misstolkar lärare och elever ordet ”idrott” idag? Är kanske engelskans ”Physical education” mer klargörande?
Vi tycker det är tydligt att idrottsämnet fått ge vika för skolans teoriämnen och då, utifrån dagens perspektiv, möjligen stagnerat och fastnat i gamla strukturer.
De elever som har minst lust att röra sig, men kanske har mest behov, väljer att undvika idrotten i skolan. Varför, när ämnet är så viktigt? Kan det ha att göra med att man sällan är så utsatt som när man ska hoppa över en plint eller göra kullerbytta inför andra? Eller att läraren ännu 2015 låter den bästa eleven i gruppen göra lagindelning? (Lägg till att man är överviktig eller saknar bollkänsla och att mobbingsituationerna vid ombyte inte minskat).
Vid en utökning av ämnet ses de samhällsekonomiska effekterna som entydigt positiva i förlängningen. En satsning innebär ökade skatteintäkter, ökad produktivitet och sänkta sjukvårdskostnader. Man bör även lägga till att bättre studieresultat ger möjlighet till högre utbildning. Ju fler som gillar fysiska aktiviteter som sport, kroppsrörelse, dans, desto bättre för folkhälsan och utöver folkhälsoaspekten mår t. ex idrottsvärlden, precis som musikvärlden, bra av en bred bas.
Catharina Fridén Hedrenius och Jerri Bergström, Vallentuna Socialdemokratiska Arbetarekommun
18 november 2015
Fungerar demokratin i fritidsnämnden?
I Vallentuna Nyheter (länk till artikeln) berättade fritidsnämndens ordförande stolt om sina planer för 2016, problemet var att inget ännu var beslutat i fritidsnämnden.
Vid följande nämndmöte tog jag upp detta, ingen i Alliansen reagerade, kanske anser man att det är bra med en ordförande som struntar i vad dem tycker.
Nu är det dags igen. På Fritid Vallentunas facebook-sida så berättar ordförande om fyra nya utegym och var de ska placeras, än en gång så finns inga beslut fattade av nämnden.
Undrar om resten av Alliansen fortfarande anser att det är bra med en ordförande som inte bryr sig om demokrati, även om man är majoritet.
Vid följande nämndmöte tog jag upp detta, ingen i Alliansen reagerade, kanske anser man att det är bra med en ordförande som struntar i vad dem tycker.
Nu är det dags igen. På Fritid Vallentunas facebook-sida så berättar ordförande om fyra nya utegym och var de ska placeras, än en gång så finns inga beslut fattade av nämnden.
Undrar om resten av Alliansen fortfarande anser att det är bra med en ordförande som inte bryr sig om demokrati, även om man är majoritet.
02 november 2015
Varför?
Ja, det kan man undra när man ser Alliansens förslag till nya taxor och avgifter för föreningslivet i Vallentuna.
Med ett föreningsliv som går på knäna vad det gäller administration och krav på ditten och datten från kommunen så kommer nästa käftsmäll. Om en förening glömt lämna in ”intern tidfördelning” i tid så ska det kosta 1000 kronor, glömmer man att stänga en dörr så kostar det 600 kronor, glömmer man att plocka bort innebandysargen så kostar det 2000 kronor.
Till detta kommer att kommunen också vill börja ta ut hyror för förråd och andra utrymmen av föreningarna. Kostnaden kommer hamna på 25-50 tusen kronor per år för föreningarna. Att jag inte kan specificera kostnaden bättre beror på att Kultur- och fritidsförvaltningen inte tagit fram något underlag för hur detta förslag kommer drabba föreningarna.
Förslaget är i stora delar direkt föreningsfientligt där ekonomisk svaga föreningar och föräldrar kan komma att drabbas extra hårt.
Här är länk till förslaget
De som idag på kommunstyrelsens möte sa JA till förslaget (som sedan ska beslutas i kommunfullmäktige 23 november) var:
Parisa Liljestrand (M)
Raimo Vuojärvi (M)
Johan Skoog (M)
Stig Nyman (KD)
Sofia Segergren (C)
Mattias Andersson(C)
Ylva Mozis (FP)
Fråga dem gärna varför, jag gjorde det idag, men fick inget bra svar!
Med ett föreningsliv som går på knäna vad det gäller administration och krav på ditten och datten från kommunen så kommer nästa käftsmäll. Om en förening glömt lämna in ”intern tidfördelning” i tid så ska det kosta 1000 kronor, glömmer man att stänga en dörr så kostar det 600 kronor, glömmer man att plocka bort innebandysargen så kostar det 2000 kronor.
Till detta kommer att kommunen också vill börja ta ut hyror för förråd och andra utrymmen av föreningarna. Kostnaden kommer hamna på 25-50 tusen kronor per år för föreningarna. Att jag inte kan specificera kostnaden bättre beror på att Kultur- och fritidsförvaltningen inte tagit fram något underlag för hur detta förslag kommer drabba föreningarna.
Förslaget är i stora delar direkt föreningsfientligt där ekonomisk svaga föreningar och föräldrar kan komma att drabbas extra hårt.
Här är länk till förslaget
De som idag på kommunstyrelsens möte sa JA till förslaget (som sedan ska beslutas i kommunfullmäktige 23 november) var:
Parisa Liljestrand (M)
Raimo Vuojärvi (M)
Johan Skoog (M)
Stig Nyman (KD)
Sofia Segergren (C)
Mattias Andersson(C)
Ylva Mozis (FP)
Fråga dem gärna varför, jag gjorde det idag, men fick inget bra svar!
23 oktober 2015
Till detta var jag nödd och tvungen
Vi har i många år kämpat för att kommunen ska anlägga konstgräs på Össeby IP. När vi närmade oss målet så insåg jag att vi inte kunde delta i beslutet.
Anledning var att underlaget inte var tillräckligt bra för att kunna fatta beslut. Timmen innan mötet satt arbetsutskottet och rättade fel i underlaget. Ska ledamöterna i nämnden kunna fatta beslut i ett 9-miljonerkronorsärende så måste ärendet vara korrekt och genomläst, inte ett klipp och klistra från olika gamla handlingar som man får ta del av först 26 timmar innan.
En kravspecifikation som avsåg utbyte av "befintligt konstgräs", fel planmått, bilagor som avser belysningens prestanda och grusbäddens dränerande egenskaper saknades är några exempel på bristerna i beslutsunderlaget. Ska man besluta om något så vill man veta vad man beslutar om.
FORT MEN FEL!
Anledning var att underlaget inte var tillräckligt bra för att kunna fatta beslut. Timmen innan mötet satt arbetsutskottet och rättade fel i underlaget. Ska ledamöterna i nämnden kunna fatta beslut i ett 9-miljonerkronorsärende så måste ärendet vara korrekt och genomläst, inte ett klipp och klistra från olika gamla handlingar som man får ta del av först 26 timmar innan.
En kravspecifikation som avsåg utbyte av "befintligt konstgräs", fel planmått, bilagor som avser belysningens prestanda och grusbäddens dränerande egenskaper saknades är några exempel på bristerna i beslutsunderlaget. Ska man besluta om något så vill man veta vad man beslutar om.
FORT MEN FEL!
13 oktober 2015
Nu ska hela rasket rivas...
Här såg jag Tarzan & Jane 1969 på mitt första matinébesök. Filmen jag minns bäst är Hajen, jag blir fortfarande lika skraj när fiskarens sargade huvud plötsligt syns genom bordläggningen. Sista filmen jag såg var Pettsson & Findus (Kattonauten) tillsammans med min son.
Jag hoppas att alla i Vallentuna får möjlighet att uppleva film på hemmaplan och få fina minnen precis som jag och alla andra Centrumbiobesökare fick under alla dessa år.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)