Nostalgi är ett fint ord för hemlängtan

 

 

Idag har jag varit på nostalgiresa i Vallentuna. Började dagen med att cykla till Veda och titta på Vallentuna Ridklubbs hösttävling i dressyr. För en som red på Stall Maja tidigt 70-tal och tjänstgjort som kavallerist (vpl. furir vid Kungl. Livgardes Dragoner) var det en riktig nostalgikick, minns hur roligt det var på Stall Maja, även efter att jag slutat med hästar för att i stället hamna under ”Mums Dahls” vingar som NSF-scout en trappa upp.

Sedan gick resan till Tellushallen för att se Vallentuna Volleys första hemmamatch för säsongen. På väg in i hallen så passerar jag Café Traversen och får fler minnesbilder, den traversen har jag själv kört när jag hade ”förlängt pryo” på Maskin Tellus 1977-78. När jag sen ser matchen så minns jag allra bäst när vi åkte upp till Avesta våren 1979 för att se damlaget (damer föresten – tror inte någon var över 20?) spela avgörande kvalmatch till elitserien, vilken seger det blev. Halva laget gick i min klass, resten, det var syrran och hennes kompisar och min farsa som var euforisk lagledare.

Såna här minnen vill jag att alla barn och ungdomar i Vallentuna ska få chansen till. Så att man som flygfärdiga fåglar vid Angarns sjöäng väljer att flytta hem igen när det är dags att häcka.

Nu var anledningen till min resa inte så mycket att se bakåt, utan framåt. På Veda träffade jag ideella ledare som verkligen brinner för att ge barn och ungdomar fantastiska minnen. Jag lyssnade och tog till mig idéer och förslag på hur min resa framåt ska formas. I Tellushallen pratade jag med en styrelsemedlem som gav mig många bra inspel till vad som behöver göras så att alla ska få möjligheten att vara med.

Nästnästa torsdag ska jag besöka Skatehallen och sedan åka till flygfältet för att se ungdomar som bygger flygplan. Ni kan ge er den på att jag kommer få nostalgi då också.

VALLENTUNA, EN KOMMUN ATT VARA NOSTALGISK I !

ps. ska skicka ovanstående till kommunens marknadschef som förslag till ny kommunslogan ds.